Just nu

Publicerad: 31/5, 2022

Allt har rullat på i rasande tempo och jag vet inte alltid åt vilket håll jag är påväg men det är också det som gör mitt arbete roligt, omväxlande och utvecklande. Jag tänker att jag kanske landar i något spår efter ett tag men inte nu, jag vill hålla kvar i det jag är, variationen. Ingen dag är den andra lik ibland blir jag kvar lite längre i något och får känslan av att ha fasta kollegor, något jag ska se till att utveckla. Jag är, precis som många av de jag träffar, en person som behöver variation, för att fungera och vara mitt bästa jag.

Jag märker behovet som finns hos föräldrar, att få stöd och råd när de kör fast i funderingar kring sitt barn och skolan. Ofta handlar det om en skolgång som inte fungerar, om barn som inte har en självklar plats i skolan där de bor, utifrån sina behov. En känsla och uppgivenhet av utanförskap, både hos barn och hos föräldrar. Att varje dag slita med hoppet om en ny dag som är bättre, för att återigen uppleva misslyckande, som ett ekorrhjul. Utredningar, kartläggningar, möten. kors och tvärs, utbildningar och samtal. Så mycket tid och så många onödiga misslyckanden. Föräldrar som inte orkar kämpa tillsammans, behov av återhämtning och överlevnad för att orka kämpa och vara den bästa förälderns för sitt barn. Ur kaos föds ordning, och som egen NPF- förälder startar jag nu tillsammans med min vän och eldsjäl Eva- Maria Öhrn en förening. Det känns bra att göra något av sina erfarenheter även som förälder att få ge till andra, att möjliggöra ett forum för utveckling även utanför skolan.

/Cissi